CP(rations) ångest

Alltid samma sak. Efter några dagar o nätter i rad längtar man efter sin egna tid. När tiden väl är inne känns det sjukt jobbigt att lämna ifrån sig tjejen. Jag vill liksom inte. Har ingen lust alls. Försöker med att: "jo, men är det problem kan jag ta en natt till. Lugnt!". Det är ju liksom inte det. Jag behöver verkligen min egen tid och min dotter behöver träffa pappan o slippa höra mina skorrande R. Lik för bannat svårt. Vaknar på natten av att inte ha vaknat o saknar det ljus- orange håret o den snoriga lill näsan. Well, vanesak hoppas jag? Någon som vet?